Reflektioner från ozCHI 2011.
Canberra är Australiens huvudstad, det är en byggd stad, med raka gator, en stadskärna som var mindre än Faluns, en liten sjö, parlamentet och alla ambassader. Jag tror ingen skulle vilja bo i Canberra om de inte jobbade eller pluggade där. Parlamentet var dock väldigt vackert!
ozCHI är en konferens inom människa-datorinteraktion. De flesta deltagarna kom från olika universitet i Australien, Vi var dock några representanter från Norden, två från Sverige, några från Finland, Norge och Danmark. De yngre, doktoranderna eller studenterna som kom från australiensiska universitet var dock ofta från andra länder som Malaysia, Filippinerna, Brasilien och Kina.
Det är otroligt spännande att se den här delen av världens forskning inom MDI. Efter doctorial contortsium (PhD studenter presenterar sin forskning för andra doktorander och en panel av seniora forskare) utbrast två av de seniora forskarna att det var bra att någon från Skandinavien kommer och har ett bredare sociotekniskt perspektiv! Det kändes skönt för mig för jag hade förberett mig på att de skulle säga att jag måste fokusera, och smalna av.
Efter att ha gjort mina presentationer kom tröttheten, jag måste ha varit spänd inför att möta nya människor, presentera vad jag gör och hela tiden koncentrera mig på att prata engelska. Tröttheten gjorde att jag valde att ta en förmiddag ledigt. Man kan ju inte besöka Australiens huvudstad utan att se parlamentet!
Det var ett vackert hus, man var välkommen in och titta på valda delar, porträtt av f.d. stadschefer, salarna där besluten fattas samt åka upp och titta på utsikten från hustaket. Fantastisk utsikt och man såg att staden var planerad. Utanför det gamla parlamenthuset var det dock kostiga förfallna tält. Det visade sig vara Aboriginal Tent Embassy.
Efter parlamentet gick jag till Questacon, ett science and technology centre, det var jag och ca 1000 skolungdomar. Det var en interaktiv utställning, där de visar olika tekniska och naturfenomen. T.ex. vet jag nu hur en tornado uppstår. Jag blev dock lite störd på alla barn som sprang fram och tillbaka, snurrade och drog i allt som gick. Tror inte att de lärde sig något av att vara där trots att utställningen var väldigt pedagogiskt uppbyggd. Intrycket från konferensen är väldigt positivt, allt var otroligt informellt. Avslappnade samtal under doctorial contortsium, mycket frågor efter alla presentationer, den mest informella konferens middag jag någonsin varit på, – ljusår från den tristaste middagen i historien – den som var på WCC i Brisbane! Tycker dock att Elina och jag hade bättre pli på våra studentvolontärer på INTERACT 2009!



SPEAKER




